Lotta-Sofia La Rosa, fil. dr, specialsakkunnig, Programmet för läskunnighet (Utbildningsstyrelsen)
Läskunnighet och läslust uppstår inte av sig själva utan behöver stöd; de byggs upp i interaktion med omgivande gemenskaper och kultur. Olika läsmodeller och förebilder visar att läsning är meningsfullt och ett roligt sätt att tillbringa tid på. [i] En inspiratör till läsning kan hittas hemma, i skolan, på sociala medier eller fast i hobbygrupper. Läsupplevelser tillsammans med en förälder i tidig barndom lägger grunden för främjandet av läskunnigheten och formar inställningen till läsning. [ii] När barnet växer upp ökar skolans och kamraternas roll, men enligt forskning får relativt få stöd för sin läshobby från kamrater. Ivriga läsare har oftare stöd från hemmet eller kamrater för sin läshobby än de som undviker läsning. [iii] Till exempel delar de boktips med varandra, läser samma böcker och diskuterar det de läst.
Även lärarens agerande är av betydelse. Genom pedagogik som uppmuntrar till läsning, såsom skapandet av läshörnor och läsvanor samt diskussioner om läsning, kan läslusten öka i skolmiljön. Även små åtgärder som skapar gemenskap kring läsning stöder en positiv inställning till läsning och stärker därmed läskunnigheten över tid. [iv] Gemensamma arbetssätt, såsom att diskutera böcker i läsecirklar, kan särskilt inspirera de barn och unga för vilka det är svårt att ta sig an en bok. [v] Delade läsupplevelser, vare sig de uppstår med kamrater, lärare, familjer eller andra gemenskaper, fungerar som en drivkraft för läslusten.
Varför stödja bokprat från kamrater och gemensam läsning?
- Socialt engagemang: Gemensam läsning, diskussioner om läsning och boktips från kamrater främjar barns och ungas engagemang för läsning och skapar social samhörighet.
- Ökad motivation: Boktips från kamrater uppmuntrar till att ta itu med böcker och väcker läslust.
- Få en mångsidig läsupplevelse: Boktips från kamrater ger möjlighet att exponeras för mångsidiga böcker och genrer, vilket berikar läsupplevelsen och vidgar perspektiven.
Några steg mot läslust:
- Skapa en läsmiljö: Erbjud bekväma läshörnor både i skolan och hemma, där det finns ett så varierat utbud som möjligt av intressanta böcker och tidningar. Dra även nytta av bibliotekens utbud och sakkunniga personal.
- Diskussioner och delning: Uppmuntra barn och unga att dela sina läsupplevelser med sina vänner, till exempel genom att starta läsecirklar. Berätta för ungdomar om bok- och litteraturinfluerare som är aktiva inom sociala medier.
- Utnyttja nutidskulturen: Välj böcker som främjar läsning och som relaterar till ungas intressen, såsom populära serier, sociala medier, filmer eller spel.
- Involvera föräldrarna: Bjud in föräldrarna till läsevenemang och uppmuntra dem att läsa tillsammans med barn och unga.
- Stödja positiva läsupplevelser: Erbjud möjligheten att själv välja bok och sätt att läsa (inklusive e-böcker och ljudböcker) och ge tid att njuta av lässtunden även utan bedömnings- och prestationskrav.
Bekanta dig med de här!
Planeringsverktyg för En läsande skola:
Läsande skola – Utbildningsstyrelsen
Handbok för att starta en läsecirkel:
Handbok för läsecirklar – Läsklanen
Läsglans – de ungas egna litteraturtidning:
Läsglans – Lukufiilis
[i] Mm. Guthrie, J. T. & Wigfield, A. (2000). Engagement and motivation in reading. I verket M. L. Kamil m.fl. (red.), Handbook of Reading Research, Volume III (ss. 403– 422). Erlbaum.
[ii] Torppa, M. m.fl. (2022). Long-term effects of the home literacy environment on reading development: Familial risk for dyslexia as a moderator. Journal of Experimental Child Psychology, 215, 105314‒105314.
[iii] La Rosa, L.-S. (2023). Nuoret lukijat ja sosiaalisuuden merkitys. I verket P. Hiidenmaa m.fl. (red.) Lukemisen kulttuurit. Helsinki: Gaudeamus.
Merga, M. K. (2014). Peer Group and Friend Influences on the Social Acceptability of Adolescent Book Reading. Journal of Adolescent & Adult Literacy, 57(6), 472–482.
[iv] Cremin, T. m.fl. (red.). (2022). Reading Teachers: Nurturing Reading for Pleasure (1. p.). Routledge.
Cremin, T. m.fl. (2014). Building Communities of Engaged Readers: Reading for pleasure. Routledge.
Kauppinen, M. & Aerila, J.-A. (2019). Luokanopettajien lukijuus ja sen merkitys oppilaiden lukuinnon kasvattamisessa ja kirjallisuudenopetuksen kehittämisessä. I verket M. m.fl. (red.) Tutkimuksesta luokkahuoneisiin. Suomen Ainedidaktinen Seura, 144–153.
[v] Aaltonen, L.-S. (2020). Lukuklaani-tutkimus. Ala- ja yläkoulujen alkukartoitusten koosteet, analyysi ja tiedottaminen. Tutkimusraportti 2017–2019.
Parr, J. M. & Maguiness, C. (2005). Removing the Silent From SSR: Voluntary Reading as Social Practice. Journal of Adolescent & Adult Literacy, 49(2), 98–107.